Utrikes.

2021-11-15 16:30
  • Abiy Ahmed under  ett kampanjmöte inför  valet  tidigare i år.  Bild: Mulugeta Ayene/AP
    Abiy Ahmed under ett kampanjmöte inför valet tidigare i år.
  • Cirka fyra miljoner av Tigrays befolkning på fem miljoner är enligt FN i behov av omedelbar hjälp. Bild: Mulugeta Ayene/AP
    Cirka fyra miljoner av Tigrays befolkning på fem miljoner är enligt FN i behov av omedelbar hjälp.
  • Väljare köar inför parlamentsvalet i somras.  Bild: Ben Curtis/AP
    Väljare köar inför parlamentsvalet i somras. 
  • Stridigheterna har spridits till flera platser i landet och Etiopien riskerar inbördeskrig.  Bild: AP
    Stridigheterna har spridits till flera platser i landet och Etiopien riskerar inbördeskrig. 
  • 2019 tilldelades Abiy Ahmed Nobels fredspris.  Bild: Håkon Mosvold Larsen/NTB
    2019 tilldelades Abiy Ahmed Nobels fredspris.
Puffetikett
Dagens ETC

Fredspristagaren tar till diktaturens förtryck och censur

Etiopien fäste stort hopp till den nya premiärministern, Nobels fredspristagare Abiy Ahmed. Men nu hotas landet av full­skaligt inbördeskrig.

Tipsa om artikeln via e-post

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per månad. Avsluta när du vill.

För två år sedan åkte jag tillbaka till Addis Abeba tillsammans med Teolfilo Waydes, en tidigare fängslad journalist och bloggare. Efter att den auktoritära regimen avsatts och den nya premiärministern Abiy Ahmed tagit över vågade de som av politiska skäl flytt från Etiopien tillbaka. Många av dem fick viktiga poster.

Atmosfären var mycket positiv, nästan förtrollad – nu skulle demokrati införas i det svårt sargade landet. Fred stiftades med den gamla fienden Eritrea, fria val planerades och alla politiska fångar hade frigivits.

Strid om jordbruksmark

Men så kom verkligheten och pandemin. Det visade sig att det fanns många gamla, nedgrävda problem i den federala staten Etiopien, ett land med minst 90 etniska grupper och 80 olika språk. Idag är stämningen tryckt, få journalister vill uttala sig med sina namn och det finns en rädsla för att bli arresterad om man säger ”fel” sak.

En rad begränsade inbördeskrig blossade upp, framför allt runt delstaten Oromias gränser. Det handlade om områden där olika folkgrupper slogs om samma mark. För två år sedan pågick tre större krig, krig som orsakade minst fyra miljoner internflyktingar i landet. Den nye premiärministern Abiy Ahmed kritiserades hårt för att inte ingripa med federala trupper för att stoppa de olika krigen.

Omfattande oroligheter uppstod också i Oromia, som är den största delstaten med 35 procent av befolkningen. Det handlade om huvudstaden Addis Abebas, som är ett eget federalt distrikt, expansion på jordbruksmark i Oromia. Många protesterade och lokala uppror slogs ned med stor kraft. Tusentals fängslades och hundratals dödades.

Utmanades från Tigray

Men det allvarligaste hände i slutet av förra året. Efter att ha blivit avsatta från makten i april 2018 då Abiy Ahmed tog över flyttade de gamla härskarna hem till delstaten Tigray. Där behärskade de alla viktiga lokala positioner och inledde en kraftfull opposition mot den federala regeringen i Addis.

De skapade egna förordningar, ofta motsatta de federala bestämmelserna, och genomförde till exempel egna, allmänna val förra året – trots att regeringen i Addis Abeba hade skjutit upp de nationella valen på grund av pandemin. Detta var ett tydligt sätt att visa regeringen att de inte ansåg att regeringen hade rätt att styra över Tigray.

De ömsesidiga provokationerna blev fler och fler och efter att federala militärenheter i Tigray attackerats och mängder av moderna vapen stulits beslöt Abiy Ahmed att inledde en bomboffensiv mot Tigray.

Konflikten sprider sig

Men det som skulle bli en snabb avsättning av TPLF-gerillan i Tigray blev istället ett utdraget inbördeskrig. Cirka fyra miljoner av Tigrays befolkning på fem miljoner är enligt FN i behov av omedelbar hjälp och hjälptransporter släpps inte in. Massakrer och fruktansvärda övergrepp, begångna av bägge sidor men framför allt av trupper på den federala sidan, rapporteras hela tiden in.

Efter att snabbt intagit Tigrays huvudstad Mekelle vände också krigslyckan för den federala sidan. TPLF, Tigrays folkliga befrielsefront, och lokala miliser gjorde stora framsteg och återintog Mekelle. Den federala sidan som förutom den etiopiska armén också bestod av militära enheter från grannstaten Eritrea och miliser från den ­närliggande Amhara-regionen pressades tillbaka.

Idag har striderna spritts in i Amhara och Oromia och styrkor bestående av TPLF-soldater och lokala miliser i Oromia, framför allt OLA, Oromska befrielse­armén, har slagit till mot ­städerna Dessie och Kombolcha bara 25 mil från Addis Abeba.

Undantagstillstånd råder

Abiy Ahmed och den federala ­regeringens svar har blivit att införa undantagstillstånd i Etiopien, vilket ger regeringen möjlig­heter att gripa och fängsla kritiker, införa utegångsförbud, begränsa mediernas frihet samt tvångs­inskriva soldater till armén.

Abiy Ahmed har också upp­manat Addis Abebas befolkning att med vapen i hand slå tillbaka alla angrepp på staden.

De flesta bedömare menar dock att TPLF och OLA inte är ett akut militärt hot mot regeringen, utan att undantagstillståndet införts för att ge regeringen möjlig­heter att vidta en rad åtgärder mot oppositionella som man annars inte kunnat göra.

Även om TPLF är militärt ­skolade och tidigare styrt ­Etiopiens krigsmakt anses de för svaga för att hota den starka armén. Tigray är en liten delstat med cirka fem procent av landets 110 miljoner invånare och deras styrkor behövs för att försvara Tigray.

Hotet mot Abiy Ahmeds regering består snarare i att landets regionala eliter med sina miliser går i allians för att störta regimen i Addis Abeba. Sedan TPLF:s tid som despotisk regim finns det ett starkt hat mot dem, det är inte troligt att organisationen skulle kunna organisera en front mot Abiy Ahmed – som man gjorde när man tog makten från den tidigare militärjuntan för 30 år sedan.

Tipsa om artikeln via e-post

Etiopien

Etiopien är Afrikas näst mest folkrika land med 110 miljoner in­vånare. Det är också tillsammans med Liberia det enda afrikanska land som aldrig varit koloniserat.

Landet är en federal republik uppdelad i nio etniskt baserade delrepubliker eller regioner, medan huvudstaden Addis Abeba är självstyrande. Den största regionen är Oromia med 35 procent av befolkningen.

Fram till 1974 var landet ett kejsardöme som med järnhand styrdes av kejsaren Haile Selassie. Han störtades av en militärkupp och ersattes av en, till namnet kommunistisk, militärjunta. Efter ett par år tog general Mengistu över och blev landets ohyggligt blodiga diktator.

Mengistu störtades 1991 av en gerilla­rörelsen baserad i norra ­Etiopien som undan för undan blev allt mer auktoritär.

I april 2018 tillträdde Abiy Ahmed, efter en maktkamp inom den regerande fronten, och har i högt tempo drivit igenom stora demokratiska förändringar. Landet kommer enligt planerna att hålla det första riktigt demokratiska valet nästa år.

Landet president är för första gången en kvinna, Sahle-Work Zewde, och hälften av ministrarna, inklusive ministrarna för försvaret och säkerhetstjänsten, är kvinnor.

I november 2020 inleddes det fortfarande pågående inbördeskriget i provinsen Tigray.

Knappt hälften av befolkningen är muslimer. Bland den kristna majori­teten är fortfarande den ortodoxa kyrkan störst, men protestantismen genom framför allt born again-­rörelser växer snabbt.

Trots förbud är cirka 75 ­procent av kvinnorna ­könsstympade, ­omskärelse är ungefär lika ­vanligt bland den kristna som den ­muslimska befolkningen.

Viktigaste näring är ett föråldrat jordbruk, 80 procent av befolkningen arbetar inom jordbruket. Största exportvaran är kaffe.